Att inte bli bakis är härligt, dubbelt så härligt när jag drack väldigt mycket mer än vad jag brukar igår. Som föresten var väldigt nice, kvällen och natten tillbringades hos Roffe i Åkarp, tackar än en gång för att jag fick sova där och slapp ta bussen hem ensam.
Imorgon börjar skolan igen, utvecklingssamtal klockan nio på morgonen en D-dag är bara inte okej, men det går väl att leva med. Får väl intala mig att det trots allt bara är sju veckor kvar, sen blir jag arton, året byts mot ett nytt och studenten är inte alltför långt borta. Skrämmande men samtidigt underbart. Jag vill ta steget ut i vuxenlivet nu, vill kunna styra över mig själv och mina val utan att ha mina föräldrar vakande över min axel. Det känns som att det bor något inom mig som vill ta sig ut, bryta sina bojor och flyga fritt, jag vill vara min egen. Men det är väl ett tag kvar innan det går.
Förövrigt har jag fallit pladask för Björns vänner. Nämnt det förut, javisst, men så är det, världens kanske bästa band enligt mig. Därför kommer flera av mina rubriker från deras texter, så även denna. Visa mig blev det idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar