En vecka som frukterian idag och humöret har betett sig som en jojo. Bara idag har jag gått från att vara väldigt pepp till att känna mig riktigt låg och allt det inom loppet av en halvtimme ungefär. Jag förstår inte hur man frivilligt bara lever på frukt och då har jag trots allt läst lite mer än halva My path to freedom: How fruit have changed my life and can change your's too. Jag genomgår just nu lite frivillig tortyr, tittar på Cookalong Live med Gordon Ramsay och verkligen suktar efter kött, varm mat, smaker överhuvudtaget för frukt smakar långt ifrån så mycket som jag behöver för att tillfredsställa mina smaklökar.
Min mage verkar tycka lika illa om den här prövningen som mitt psyke, den har krånglat en hel del på sistone och jag vet inte hur länge jag vågar låta den göra det, så om det inte är så att den blir bättre under veckan som kommer så kanske jag måste avbryta experimentet. Vilket jag samtidigt tycker är synd, för det är verkligen en utmaning att stå emot irritationskänslorna och fortsätta att leva på frukt och nötter trots att kroppen skriker efter en riktig måltid.
För att prata om något annat så måste jag säga att jag var en av dem som gav uttryck för sina glädjekänslor igår, nästa lördag ska vi måla Sverige lila. Jag pratar förstås om att Lundakören gick till final i körslaget. Även om jag bara sett programmet två gånger så måste jag säga att de är riktigt, riktigt bra och att killarna verkligen förtjänar det. Leende guldbruna ögon på skånska var något av det roligaste och samtidigt sötaste jag sett och hört på länge. Stor tummen upp för er och stort lycka till om en vecka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar